Förvaltarkommentar

Under mars fortsatte nyhetsflödet att domineras av rapporter om kriget i Ukraina som nu har pågått i mer än en månad. Utöver det stora lidande som drabbar såväl stridande soldater som den ukrainska civilbefolkningen, skapar konflikten stora konsekvenser för världsekonomin. Detta har i sin tur orsakat fortsatt stor turbulens i de finansiella marknaderna. Den ryska ekonomin har isolerats mer och mer genom omfattande sanktioner från väst och en stor andel av de västerländska företag som verkar i landet har valt att stänga ned sina verksamheter där. Ryssland har svarat genom att hota med att förstatliga de företag som inte upprätthåller sin verksamhet, men få bedömare tror att detta kommer få några större effekter. Rysslands starka förhandlingskort har hela tiden varit leveransen av gas och olja som framförallt Europa varit beroende av, men även här förs nu diskussioner om att sluta köpa från Ryssland. Kriget medför också stora svårigheter för både Ukraina och Ryssland att bedriva handel med omvärlden.  Detta har dels lett till stigande priser på olja, kol och gas men förväntas också leda till stigande livsmedelspriser. Sammantaget bidrar detta till att spä på inflationsuppgången, vilken var hög redan innan kriget bröt ut. Även om mars inleddes med pessimism och sjunkande börskurser skedde en markant återhämtning under andra hälften av månaden. Uppgången kan förklaras av att den ryska invasionen inte alls gått enligt plan samt att de båda länderna har visat viss vilja att förhandla med varandra. 

Inflationstrycket fortsätter att vara högt runt om i världen och den statistik som presenterades under mars fortsatte att överraska på uppsidan. I USA är inflationstakten nu uppe på den högsta nivån sedan början av 1980-talet, något som bidrog till att den amerikanska centralbanken valde att höja styrräntan vid sitt möte under månaden. Fed nöjde sig dock med att höja räntan med 0,25 procentenheter mot bakgrund av det geopolitiska läget, men de flesta bedömare är överens om att denna höjning kommer följas av fler. Fed-chefen Jerome Powell indikerade också att han inte utesluter att en större höjning kan bli aktuellt vid ett senare tillfälle. En annan händelse som tilldrog sig mycket uppmärksamhet var att den amerikanska räntekurvan inverterade. Detta inträffar när de långa obligationsräntorna handlas på en lägre nivå än de korta obligationsräntorna vilket historiskt sett har varit en stark indikation om en förestående recession inom två år. 

Även i Sverige kom det in höga inflationssiffror och ett antal riksbanksledamöter börjar nu också tala om att en räntehöjning kan behöva genomföras inom en relativt snar framtid. Detta är redan diskonterat av marknaden som räknar med en höjning redan innan sommaren. Konjunkturinstitutets barometer visade att de svenska hushållen är lika nedstämda som vid finanskrisen 2008, samtidigt som deras inflationsförväntningar på ett års sikt ligger på hela 10%! Undersökningen visade dock att stämningsläget bland företagen är bättre och där syns inte alls samma utbredda pessimism som bland hushållen. 

I kreditmarknaden följde utvecklingen i stort sett samma mönster som för aktiemarknaden och en svag inledning på månaden följdes av en tydlig återhämtning. Den nordiska marknaden var mindre volatil än den internationella, vilket delvis kan förklaras av en lägre likviditet. Många nordiska företag väljer även att ge ut obligationer med rörlig ränta vilka inte påverkas i någon större utsträckning av förändringar i det allmänna ränteläget. I primärmarknaden var aktiviteten låg på grund av det osäkra världsläget, men i takt med att förutsättningarna förbättrades under månaden ökade dock aktiviteten och ett antal bolag valde att testa marknaden genom att ge ut nya obligationer. Vi deltog bland annat i nyemissioner i fastighetsbolagen Cibus och Vonovia, den holländska banken Rabobank och lastbilstillverkaren Scania. Nivåerna på kreditspreadarna är högre än innan krigsutbrottet vilket gör att en hel del bolag väljer att finansiera sig i bank eller invänta bättre förutsättningar. Den senaste tidens nedgång i marknaden har i viss utsträckning drivits av utflöden och mycket av det kapital som lämnat företagsobligationsfonder kommer med stor sannolikhet tillbaka när volatiliteten har lagt sig. Mot bakgrund av att nyemissionsvolymerna varit låga kan inflöden leda till stigande kurser på grund av bristande utbud.  

Trots en stark avslutning sjönk samtliga fonder under mars. Simplicity Likviditet backade med 0,01%, Simplicity Företagsobligationer gick ned med 0,07% medan Simplicity Global Corporate Bond och Simplicity High Yield sjönk med 0,17% respektive 0,10%. Yielderna i samtliga fonder har gått upp avsevärt på grund av stigande kreditspreadar och en högre nivå på de korta interbankräntor, som utgör referensräntor för obligationer med rörlig ränta.