Om Teslas modell 48 miljarder, om Elon Musks motivation, om ersättningen till bolagsledningen och framtida avkastning, om att vara kapten på en båt, och en enkel justering och dess effekt på framtida avkastning.
Motivera mera
I veckan kom nyheten att Teslas aktieägare godkänner Elon Musks nya lönepaket värt 48 miljarder dollar. Tre tankar poppar upp:
- Hade det inte räckt med 40 miljarder dollar?
- Hur mycket hade andrahandsvalet kostat?
- Vad fan får man för pengarna?
Elon Musk, Elon Musks brorsa och de andra 6 personerna i Teslas styrelse menar att Elon behöver det här för att kunna behålla motivationen, ett uttalande lika jordnära som Elon Musks planer på att bosätta Mars. Finns det ingen coach som kan råda bot till en billigare peng? David Goggins?
Men det är klart, 48 miljarder motsvarar bara 8% av Teslas börsvärde. Aktien kanske hade sjunkit med mer än 8% om Musk lämnat, men ändå…
Ledningens lön och driftskostnader
Man kan undra hur det är att vara aktieägare i bolag där man bränner marginalen på ersättning till ledningen. Framför allt undrar man hur dessa aktier brukar utvecklas. Så det har jag testat med hjälp av detta nyckeltal:
- TELOPX: Total ersättning till ledningen / Driftskostnader (OPEX)
Normalt sett tittar man mest på de totala lönekostnaderna i bolagen, vilket är tråkigt. Det är ju ersättningen till de högsta hönsen som kan spåra ur på riktigt. Utöver fast lön inkluderas här även bonus, pensioner, förmåner, aktieoptioner och annat av värde. Under 2023 var denna faktiskt inte så farlig i Tesla. Musk och de andra i ledningen fick dela på 33,4 miljoner dollar då. Det placerar dem först på plats 300 bland bolagen i S&P 500.
Ledningslöner och OPEX hos Ett urval amerikanska storbolag
Företag | Total ersättning till ledningen | OPEX |
Oracle | 314 | 21748 |
Apple | 171 | 55726 |
Alphabet | 147 | 88801 |
Netflix | 145 | 7438 |
Meta Platforms | 120 | 56629 |
Boeing | 76 | 9400 |
Nike | 73 | 16456 |
Coca-Cola Co. | 54 | 14282 |
Tesla | 33 | 9447 |
Källa: Bloomberg. Alla siffror i miljoner USD.
Test
Testerna har gjorts på amerikanska aktier. Det är roligast i och med att saker och ting har en tendens att gå till överdrift där. Eftersom bolagens storlek har stor inverkan på nyckeltalet har jag kört tester på 3 olika universum med liknande storlek. Större bolag lägger förvisso mer pengar på chefernas löner, men samtidigt är skillnaden på de operativa kostnaderna mycket större jämfört med bolag i de lägre storleksdivisionerna, vilket gör att nyckeltalet blir lägre bland de större bolagen. En annan aspekt att justera för är att vissa industrier har systematiskt låga operativa kostnader, som exempelvis fastighetsbolag och försäkringsbolag. Andra, som biotechbolag, har inte ens en produkt utan lägger alla pengar på forskning och utveckling. Dessa industrier bör därför behandlas separat, men för enkelhetens skull har de exkluderats från nedan tester.
Här är resultatet på amerikanska storbolag (S&P 500) där de 25 bolag med högst nyckeltal valts ut varje månad sedan 2011:
Här är resultatet på övriga 400-500 bolag i Russell 1000 Index:
Här är resultatet på större småbolag (de 500 största i Russell 2000 Index):
Högre ersättning, lägre avkastning
Resultaten i graferna ovan visar på förvånansvärt dålig utveckling för lönesyndarna. Med ledningens ersättning så ska man ju få vad man betalar för. Högre ersättning äter visserligen på marginalen, men särskilt för de stora bolagen är effekten ändå oftast rätt begränsad i och med bolagens storlek. Dessutom, de fotbollslag med högst lönekostnader brukar också vinna flest fotbollsmatcher, och någon form av ”man får vad man betalar för” kan man tycka också borde gälla företag.
Men det verkar finnas något annat som verkar i motsatt riktning också. I bolag med väldigt höga löner till ledningen består ersättningen ofta av både fast lön och någon form av aktiebaserad ersättning, som köpoptioner på bolagets aktie som ger en rejäl slant ifall aktiekursen rusar. På så sätt, menar man, får ledningen starkare incitament (och dessutom tillräcklig motivation) att maximera avkastningen på aktien. De hamnar som kaptener på samma båt som aktieägarna, brukar det heta.
Fel incitament?
Liknelsen med båten haltar dock lite, särskilt med tanke på att det kommer en helikopter och plockar upp ledningen ifall båten kapsejsar, och belöningen från att lyckas runda det där isberget i 700 knop är ofta för stor för att kaptenerna ska bry sig om lite vatten i öronen.
Kanske blir ledningens incitament för kortsiktiga istället. Alla planer lyckas inte och det uppstår ofta problem man inte räknat med. Det bästa är om ledningen hanterar problemen och justerar sina planer, men ifall de blir kompenserade i aktier finns risken att de får för sig att skydda sin ersättning genom att låtsas som att problemen inte finns och att ursprungsplanen fortfarande är den bästa.
Eller så är det bara så pass enkelt att vissa företag fungerar mer som löneplattformar för de som styr än som företag som ska tjäna pengar till sina ägare.
En enkel justering
En intressant aspekt i sammanhanget är förhållandet mellan aktiebaserad ersättning (i Sverige mer känt som incitamentsprogram) och total ersättning till ledningen.
Aktiebaserad ersättning är ofta en del av ledningens totala ersättning men kan också inkludera fler anställda i företaget. Här kan det också spåra ur ibland, kanske för att man tycker att några ytterligare aktier här och där inte är så farligt. Och det är det ju inte heller, precis som det inte är så farligt med ett par droppar vatten i grädden. Men några droppar här och några droppar där, och plötsligt har man inte alls en lika fet produkt längre.
Aktiebaserad ersättning är lik ledningens totala ersättning på så sätt att de aktier med högst aktiebaserad ersättning i förhållande till driftskostnaderna också utvecklas svagt. Ofta har de med hög ersättning till ledningen också hög aktiebaserad ersättning. Något intressant händer dock om man tittar på hur hög den aktiebaserade ersättningen är i förhållande till ledningens totala ersättning.
- AETEL: Aktiebaserad ersättning / Total ersättning till ledningen
Bolag som enbart betalar aktiebaserad ersättning till ledningen, och inte till andra anställda, har alltid en kvot under 1 på nyckeltalet ovan. De som även inkluderar andra anställda kan ha en kvot över 1 ifall incitamentsprogrammet är tillräckligt stort och brett. Vissa företag, som Nvidia, erbjuder aktiebaserad kompensation som del av lönen brett till sina anställda (tänk dig att som anställd ha tackat nej till den år efter år). Andra, som Liberty Media, använder främst aktiebaserad ersättning som morötter till hästarna i ledningsgruppen.
Nya tester
Nu kör vi samma test som ovan, fast innan vi plockar ut bolagen med högst TELOPX tar vi bort alla aktier som tillhör de 50% med lägst AETEL. Nu får vi bolag som betalar höga löner till sin ledning men som troligtvis också använder incitamentsprogram brett till flera anställda. Resultatet syns i graferna nedan.
Varför intressant?
Det räckte alltså med en så pass liten justering som att ta bort hälften av bolagen baserat på AETEL för att mönstret skulle försvinna. Det kan finnas flera anledningar till detta. En är att bolag som är generösa mot ledningen och andra anställda skiljer sig från bolag som bara är generösa till ledningen på ett positivt sätt, exempelvis att man utöver ledningen också värderar sina andra anställda högt. En annan teori är att det finns en allmän positiv effekt från aktiebaserad ersättning som kompenserar för den negativa effekten från extrema ledningslöner.
Man skulle också kunna tro att de bolag med allra högst ersättning till ledningen försvinner från analysen i och med att täljaren i AETEL blir stor, och att det också är samma bolag som orsakar den negativa effekten från extrema ledningslöner. Denna teori stödjs dock inte i faktisk data. Hög lön till ledningen är tvärtom positivt korrelerad med AETEL, och de bolag med allra högst ledningslöner har för det mesta också en hög AETEL.
Det jag tycker är intressant är dock att aktiebaserad ersättning och total ersättning till ledningen är djur från samma hage. Båda mäter ersättning, och tittar man på deras kvot mot driftskostnader så är de positivt korrelerade (för medlemmarna i S&P 500 är deras korrelation i skrivande stund 0,38). Det indikerar också att de bolag med högst TELOPX främst ger aktiebaserad ersättning till ledningen, ett agerande som går bra ihop med teorin att de med dålig utveckling fungerar som löneplattformar för ledningen.
I väntan på Tesla Modell 48 miljarder
Så grattis alla aktieägare i Tesla! Elon Musks motivation verkar vara säkrad, liksom Teslas plats i toppen av nästa års ranking på TELOPX. I väntan på det kommer här några bolag där ledningens lön redan idag är marginalens död:
Företag | Total ersättning till ledningen | OPEX |
Fair Isaac | 103 | 602 |
Verisign | 30 | 298 |
Dayforce | 49 | 533 |
Match Group | 80 | 1560 |
Chipotle Mexican Grill | 51 | 1040 |
Allegro Microsystems | 59 | 340 |
Liberty Media | 45 | 704 |
HEICO | 53 | 634 |
Globalstar | 39 | 159 |
Riot Platforms | 52 | 369 |
Källa: Bloomberg. Alla siffror i miljoner USD.
Anton Kristiansson
Artikeln uttrycker författarens åsikter vid publiceringens tidpunkt vilka med tid kan ändras utan allmän underrättelse. Eventuella faktafel är författarens egna. Publiceringen sker utan ansvar eller skyldighet från Simplicity. Innehållet ska inte betraktas som finansiell rådgivning eller uppmaning att fatta vissa beslut. Alla beslut som tas baserat på informationen sker helt på egen risk. Alla investeringar är förenade med risk och det är inte säkert du får tillbaka hela det investerade beloppet. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.