Räntebrev

I februari fattade Högsta domstolen i USA beslut om att underkänna de handelstullar som införts av president Trump. Beslutet väckte föga förvånande stor irritation hos Trump som omgående lanserade nya tullar. Varken domstolsbeslutet eller Trumps reaktion var särskilt förvånande och marknadens reaktioner blev begränsade. Alla nyheter, inklusive de om tullkaoset, kom dock att överskuggas av beskedet den 28 februari om att Israel och USA genomfört militära attacker mot Iran. I attackerna dödades Irans högste ledare Ayatollah Khamenei och flera högt uppsatta medlemmar av Irans revolutionsgarde. Iran genomförde omgående vedergällningsattacker mot Israel och flera andra länder i regionen. Omfattningen av situationen är svår att överblicka och kommer bli avhängig av hur långvarig konflikten blir och om flera länder blandas in i den. De omedelbara marknadsreaktionerna blev stigande oljepriser, högre kreditspreadar, sjunkande börser och en starkare dollar. De långa obligationsräntorna steg på grund av en oro för att konflikten skall leda till högre inflation. 

På den makroekonomiska fronten fortsätter det att vara volatilt. En lite starkare utveckling än förväntat för den amerikanska arbetsmarknaden ledde till stigande räntor. Denna utveckling dämpades några dagar senare när statistik över KPI-inflationen kom in lite lägre än analytikernas prognoser. BNP-tillväxten i USA under det fjärde kvartalet 2025 uppgick till 1,4 % i årstakt vilket var lägre än förväntningarna om 2,8 %.  I Sverige växte ekonomin med 2,1 % under 2025 vilket också var lite lägre än förväntat, men påvisar trots allt att den ekonomiska återhämtningen fortsätter. Den svenska inflationen överraskade på nedsidan för fjärde månaden i rad och sannolikheten för en ytterligare räntesänkning från Riksbanken har ökat. Detta reflekteras även i marknadens prissättning som nu indikerar en 50-procentig sannolikhet för en sänkning under det första halvåret.   

ECB lämnade sin styrränta oförändrad på 2,00 % och förväntningarna är att den kommer ligga kvar där under en längre tid. I övrigt var det ganska tyst på centralbanksfronten efter att många centralbanker lämnat räntebesked i slutet av januari.  

I aktie- och till viss del även kreditmarknaderna uppstod det AI-frossa och uttrycket ”SaaSpocalypse” hamnade på alla investerares läppar. Begreppet syftar till det potentiella hot som AI kan utgöra mot mjukvaruföretag med prenumerationsbaserade intäktsmodeller, så kallade ”SaaS-bolag”. Åsikterna om hur de här bolagen och andra typer av företag kommer påverkas går dock isär, men det är troligt att det kommer medföra högre volatilitet framöver. Ur ett kreditmarknadsperspektiv är utvecklingen extra viktig att följa då många mjukvaruföretag har finansierat sig i Private Credit-marknaden. Det här har skapat en viss nervositet som späddes på av nyheten om att kapitalförvaltaren Blue Owl Capital införde ett stopp för uttag ur en av sina Private Credit-fonder. Beslutet innebär att bolaget drar tillbaka sin tidigare plan där man erbjöd kvartalsvis likviditet och kom efter en period av stora uttag.  

Företagen har fortsatt att publicera sina rapporter för 2025 och utfallen har varit blandade med avvikelser på både upp- och nedsidan. Den genomgående trenden har varit att negativa överraskningar straffats hårt av aktiemarknaden medan toleransen för svaga resultat varit större i kreditmarknaden. Utöver rapporterna har det även varit en hel del andra bolagsspecifika nyheter. Fastighetsbolaget Corems köp av nordiska bankaktier för 2,9 miljarder kronor har mött skarp kritik då det inte ligger i linje med bolagets verksamhet. Vindkraftsbolaget Eolus meddelade att de har sålt ett stort projekt i USA vilket togs emot positivt av marknaden. Spelutvecklaren Stillfronts två största ägare vill byta ut bolagets styrelse och föreslår att Tele2:s tidigare VD, Lars-Johan Jarnheimer, tar över ordförandeklubban. Kursen på bolagets aktier har fallit kraftigt till följd av en lägre omsättning. Bolagets obligationer har dock inte påverkats nämnvärt, då kreditinvesterarna valt att fokusera på företagets positiva kassaflöden och sjunkande skuldsättningsgrad.  

Samtliga fonder hade en god utveckling i februari trots de stökiga marknadsförutsättningarna. Se nedanstående uppställning över avkastning och andra nyckeltal: 

Simplicity Likviditet +0,23 %
Simplicity Företagsobligationer +0,43 %
Simplicity Global Corporate Bond +0,35 %
Simplicity High Yield +0,54 %