Förvaltarkommentar
Inledningen av 2025 blev mycket händelserik inom många olika områden. Det största fokuset riktades av naturliga skäl mot USA där Donald Trump inledde sin andra presidentperiod med en rivstart. Det är uppenbart att han har en lång lista av åtgärder som han vill genomföra och att han inte har för avsikt att hålla sig till de sedvanliga politiska processerna för att göra detta. Ett av de områden som varit i allra störst fokus inför Trumps tillträdde har varit om, och i vilken omfattning han kommer införa höjda tullar mot andra länder. Efter många spekulationer meddelade Trump att han kommer införa 25-procentiga strafftullar mot Mexiko och Kanada samt tioprocentiga tullar på kinesiska varor. Han hotade också med att införa tullar mot EU. Både Kanada och Mexiko svarade genom att införa egna tullar på amerikanska varor och Kina angav att de funderar på motsvarande åtgärder. Det är ännu för tidigt för att dra några slutsatser om de fulla effekterna av detta men ett utvidgat handelskrig skulle sannolikt leda till ett högre globalt inflationstryck. Även om det är svårt att bedöma exakt vilka övriga sakfrågor som Trump kommer prioritera är det tydligt att vi kan förvänta oss ett mer oförutsägbart och transaktionellt ledarskap i USA under de kommande fyra åren.
I mitten av månaden skakade de globala börserna till ordentligt efter att marknaderna nåtts av uppgifter om den kinesiska AI-tjänsten DeepSeeks framgångar. Verktyget sägs ha utvecklats till en betydligt lägre kostnad och med mindre avancerade chip än västerländska konkurrenter som till exempel Open AI. Därtill kommer tjänsten att tillhandahållas med öppen källkod vilket också skiljer den från andra AI-verktyg och nyheten fick kurserna på ett antal högt värderade amerikanska teknikbolag att sjunka kraftigt. Efter att mer fakta om DeepSeek blivit kända nyanserades dock riskbilden och aktiekurserna återhämtade sig något.
Enligt preliminär statistik från Statistiska Centralbyrån ökade Sveriges BNP med 0,7 procent i december jämför med föregående månad. Detta innebär att avslutningen av 2024 kompenserade en del för den nedgång som uppmättes under oktober. Statistiken för december skall dock tas med en nypa salt då den kan komma att revideras. Den svenska konjunkturbarometern steg något under januari men nivåerna är fortsatt låga och indikerar ett svagt stämningsläge i svensk ekonomi.
Den sista veckan i januari bjöd på en rad nyheter från centralbankerna då både Riksbanken, ECB och Federal Reserve lämnade räntebesked. Riksbanken sänkte sin styrränta med 25 punkter till 2,25 % samtidigt som de konstaterade att inflationen är nära målet. De noterade också att det finns tidiga tecken på att konjunkturen är på väg att vända även om den är fortsatt svag. Även ECB sänkte räntan med 25 punkter till nivån 2,75 % och eftersom ECB inte har kommit lika långt i sin räntesänkningscykel förväntar sig marknaden ytterligare sänkningar under loppet av 2025. Detta bekräftades också av kommunikationen från Christine Lagarde under den presskonferens som följde efter räntebeskedet. Den amerikanska centralbanken valde som väntat att lämna sin styrränta oförändrad i intervallet 4,25-4,50 %. Fed har en lite svårare situation att förhålla sig till då den amerikanska inflationen ligger på en högre nivå och nedgången i inflationstakten verkar ha avstannat. Ingenting i Feds kommunikation indikerar heller att de kommer ha bråttom att sänka räntan. Inflationssiffrorna för december 2024 som kom in tidigare under månaden var dock lite lägre än förväntat vilket fick långa obligationsräntor att sjunka.
Företagens rapporter för det fjärde kvartalet har börjat trilla in och det genomgående temat har varit att resultaten från de amerikanska bolagen varit bättre än förväntat medan utfallen för de nordiska bolagen varit mer blandade. Fastighetsbolaget SBB genomförde en transaktion i vilken man gav ut nya obligationer och löste in utestående. I och med detta förfarande lyckades man avvärja stämningshotet från den brittiska hedgefonden Fir Tree. Byggbolaget Serneke Sverige begärdes i konkurs efter en längre period med lönsamhetsproblem. Bolaget ägdes av det tyska investmentbolaget Mutares, men utgjorde endast en mindre del av deras portfölj och konkursen påverkade endast i begränsad omfattning.
Primärmarknadsaktiviteten var hög då ett stort antal bolag inom olika branscher och ratingkategorier valde att ge ut nya obligationer. Simplicity deltog bland annat i emissioner i det svenska läkemedelsbolaget EQL Pharma och i de norska bolagen Salmar och Pelagia som båda verkar inom fiskeindustrin Under månaden ökades räntedurationen i Simplicity Global Corporate Bond något mot bakgrund av att amerikanska räntor kommit upp till nivåer som vi anser vara attraktiva.
Samtliga fonder fick en bra start och inledde året med stigande kurser. Se nedanstående tabell för avkastningssiffror och aktuella nyckeltal.
Simplicity Likviditet +0,35 %
Simplicity Företagsobligationer+0,60 %
Simplicity Global Corporate Bond +0,85 %
Simplicity High Yield+0,79 %
Ta del av räntefondernas nyckeltal. För fullständig månadsrapport se rapport i PDF.
Nyckeltal per 2025.01.31
Simplicity Likviditet
per 2025.01.31
- Avkastning YTD 0,35%
- Yield innan avgifter: 2,95-3,05%
- Ränteduration: 0,15 år
- Kreditduration: 1,46 år
Simplicity Företagsobligationer
per 2025.01.31
- Avkastning YTD 0,60%
- Yield innan avgifter: 5,55-5,65%
- Ränteduration: 0,75 år
- Kreditduration: 2,79 år
Simplicity Global Corporate Bond
per 2025.01.31
- Avkastning YTD 0,85%
- Yield innan avgifter: 6,75-6,85%
- Ränteduration: 3,04 år
- Kreditduration: 3,34 år
Simplicity High Yield
per 2025.01.31
- Avkastning YTD 0,79%
- Yield innan avgifter: 7,20-7,30%
- Ränteduration: 0,88 år
- Kreditduration: 2,94 år
Notera att vi redovisar fondernas yielder före avgifter.
Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i fondandelar är alltid förenat med risk, och det är inte säkert att du får tillbaka hela det investerade beloppet. Ytterligare riskinformation finns i respektive fonds informationsbroschyr samt faktablad.