Räntebrev

Den stora osäkerhet som för närvarande råder på den politiska fronten har fortsatt att bidra till hög volatilitet och minskad riskvilja bland investerarna. USA:s införande av omfattande handelstullar ligger för närvarande som en våt filt över marknaderna och det råder stor nervositet inför den 2 april då många av tullarna skall införas. Donald Trump benämner denna dag ”Liberation Day” medan många ekonomer menar att ”Inflation Day” är ett mer passande namn. Utsikterna för den amerikanska tillväxten har fallit och vissa bedömare menar också att det finns en risk för recession i USA. Samtidigt har förväntansbilden om att president Trump kommer göra allt för att hålla de amerikanska börserna under armarna inte infriats i det korta perspektivet. De amerikanska börserna har inlett året med fallande kurser och vi får gå tillbaka till 2022 för att hitta en lika svag utveckling under ett enskilt kvartal som det vi just avslutat.  

Den tyska förbundsdagen godkände ett stort stimulanspaket som bland annat innefattar en justering av skuldbromsen och mer pengar till det tyska försvaret. Detta kommer bland annat ske genom etablerandet av en särskild infrastrukturfond om cirka 500 miljarder euro, vilket motsvarar drygt tolv procent av Tysklands BNP. Sammantaget bedöms beslutet kunna ge ett årligt tillskott till BNP-tillväxten om cirka 2,4 % i Tyskland och 1,5 % i Euro-zonen men då det skall finansieras av ökad upplåning kan det också leda till högre räntor. De långa obligationsräntorna steg också kraftigt efter att nyheten hade kommunicerats och uppgången var den största under en enskild dag sedan början av 1990-talet. 

Även den svenska regeringen presenterade omfattande satsningar på försvaret genom materielinköp samt en ökning av försvarsutgifterna till mellan 3 och 4 procent av BNP.  De höjda utgifterna skall finansieras av ökad upplåning men med tanke på Sveriges goda statsfinanser och låga statsskuld är bedömningen att Sverige har ett bra utgångsläge för att kunna genomföra denna typ av åtgärder. 

De svenska hushållen fortsätter att deppa och KI-barometern visade att konsumentförtroendet är nere på nivåer som senast observerades vid tiden runt finanskrisen. Samtidigt steg prisförväntningarna för varor i konsumentnära branscher, vilket också bidrar till konsumenternas försiktiga inställning.  

ECB sänkte i inledningen av månaden planenligt styrräntan med 0,25 procentenheter till 2,50 %, medan både Fed och Riksbanken valde att lämna sina styrräntor oförändrade. Fed-ledamöternas så kallade dot-plots indikerar två räntesänkningar under 2025, vilket är en sänkning mindre än vad marknaden prissätter just nu. Utsikterna för tillväxten justerades ned samtidigt som inflationsförväntningarna justerades upp. Riksbanken underströk att osäkerheten är stor och att de ser risker både på uppsidan och nedsidan för den svenska ekonomin. Den uppgång i inflationen som skett under inledningen av året ses som tillfällig, men Riksbanken understryker att de är vaksamma för om det högre pristrycket skulle bli mer permanent. Bedömningen är för närvarande att styrräntan kommer ligga kvar på nivån 2,25 procent under återstoden av 2025. 

I kreditmarknaden fortsätter aktiviteten att vara hög med ett stort antal nyemissioner från såväl befintliga som nya emittenter. I den nordiska High Yield-marknaden uppgick emissionsvolymerna under det första kvartalet till cirka 7,4 miljarder euro, vilket är nästan dubbelt så mycket som under motsvarande kvartal förra året. Kreditmarknaden har också varit förvånansvärt motståndskraftig mot den omvärldsturbulens som råder även om kreditspreadarna har stigit en del i både den nordiska och den internationella marknaden. Denna rörelse har dock i stor utsträckning kompenserats av den löpande yielden.

På bolagsfronten kan noteras att Balder har fattat beslut om att dela ut sitt innehav i Norion Bank till aktieägarna. Norion har hamnat i rampljuset under den senaste tiden på grund av en granskning i Dagens Industri som belyser avtal mellan banken och enskilda nyckelpersoner. Volvo Cars som har haft det tufft på börsen meddelade att VD:n Jim Rowan får sluta och att han ersätts av bolagets förre VD, Håkan Samuelsson.  

Utvecklingen för fonderna varierade något under månaden. Simplicity Global Corporate Bond, som har en längre ränteduration än de övriga fonderna, påverkades negativt av de stigande räntorna och sjönk med 0,19 % under månaden medan övriga fonder steg.

Simplicity Likviditet +0,16 %
Simplicity Företagsobligationer+0,20 %
Simplicity Global Corporate Bond -0,19 %
Simplicity High Yield+0,41 %