Räntebrev

Nyhetsflödet under mars har helt och hållet dominerats av utvecklingen i mellanöstern och den stora osäkerhet som för närvarande råder. De amerikanska och israeliska attackerna mot Iran har fortsatt och har mötts av iranska motattacker mot Israel och andra länder i regionen. Donald Trump har kommit med ett antal ultimatum om mer omfattande attacker om inte Iran visar förhandlingsvilja. Han har därefter backat undan och givit iranierna mer tid med hänvisning till att det pågår förhandlingar, vilket iranierna förnekat. Sammantaget är det väldigt svårt att veta vad som pågår bakom kulisserna och osäkerheten har bidragit till en hög volatilitet i de flesta tillgångsslag. Stridigheterna har skapat stora utbudstörningar i oljemarknaden och priset på olja har stigit till de högsta nivåerna sedan kriget i Ukraina inleddes 2022. 

Det är svårt att säga vilka långsiktiga effekter det pågående kriget kommer att få och det kommer i stor utsträckning bero på hur långvarigt det blir. I marknaden är oron dock stor för att de stigande energipriserna skall sprida sig till andra delar av ekonomin och leda till högre inflation. Detta har medfört stora ränteuppgångar och en förändrad förväntansbild över centralbankernas agerande. Från att ha prissatt en hög sannolikhet för ett par räntesänkningar i USA, oförändrade räntor i Europa och en viss sannolikhet för en sänkning i Sverige har marknaden bytt fot och tror nu på oförändrade räntor i USA och höjningar i Europa. Under mars fick vi räntebesked från bland annat Fed, ECB, Riksbanken och Bank of England som samtliga valde att lämna sina styrräntor oförändrade. De pekade samtidigt på att situationen är mycket osäker och att det är av stor vikt att kunna agera snabbt vid behov. Det är värt att notera att de korta obligationsräntorna stigit mer än de långa, vilket bekräftar marknadens förändrade hållning.  

Oavsett vilket utfall vi får se har osäkerheten ökat kraftigt vilket motiverar de högre riskpremier vi just nu ser i olika tillgångsslag. De högre räntorna och energipriserna passar dåligt för Donald Trump som brottas med svaga opinionssiffror och behöver tänka på de amerikanska mellanårsvalen i november. Detta skulle kunna tala för att vi kan komma att få se någon form av lösning på konflikten inom kort.  

Lite i skymundan publicerades data för svensk detaljhandel i februari som visade att hushållen varit lite försiktigare än förväntat i början av året. Detta skulle kunna dämpa den svenska tillväxten samtidigt som det skulle kunna dämpa inflationstrycket. Statistiken sammanställdes innan krigsutbrottet och det blir därmed intressant att se hur det har påverkat hushållens konsumtionsvilja. 

I den internationella kreditmarknaden var reaktionerna på kriget i mellanöstern förhållandevis stora och obligationskurserna sjönk som en effekt av såväl stigande räntor som kreditspreadar. Kreditindexet iTraxx Crossover som brukar användas som en temperaturmätare för den europeiska High Yield-marknaden steg med cirka [100] punkter vilket indikerar en betydligt svagare marknad. Reaktionerna i den nordiska företagsobligationsmarknaden var mer begränsade även om obligationskurserna sjönk även här. På bolagsfronten kan noteras att bilåterförsäljare Hedin Bil som dragits med svag lönsamhet under en längre period, tecknat en överenskommelse med sina obligationsägare om förändrade villkor på sitt utestående obligationslån. Även techbolaget Moba Network tvingades till en uppgörelse med sina obligationsinvesterare som bland annat innehöll en amortering och ett höjt inlösenpris. Fastpartners mångårige VD och huvudägare, Sven-Olof Johansson meddelade att han kommer övergå till en roll som styrelseordförande i bolaget. Han ersätts som VD av sin son, Christopher Johansson.  

Aktiviteten i primärmarknaden har varit lägre på grund av de rådande oroligheterna, men ett antal emissioner har trots detta genomförts. Det genomgående temat är att företagen får betala högre kreditspreadar och acceptera tuffare kreditvillkor än innan krigsutbrottet. Två exempel på detta är mobilspelsbolaget Stillfront och fastighetsbolaget Nyfosa som båda emitterade på högre nivåer än tidigare. Vi deltog inte i någon av de emissionerna, men investerade bland annat i nyemissioner i Avanza Bank, Glamox och Neptunia. 

Merparten av våra fonder sjönk under mars i linje med den allmänna marknadsutvecklingen, med undantaget i Simplicity Likviditet som steg något. Se nedanstående uppställning över avkastning och andra nyckeltal:

Simplicity Likviditet +0,02 %
Simplicity Företagsobligationer -0,50 %
Simplicity Global Corporate Bond -1,70 %
Simplicity High Yield -0,52 %