Räntebrev

Under månaden präglades utvecklingen på de finansiella marknaderna av stora ränterörelser och ett svagare risksentiment. Samtidigt som ekonomin i både USA och Europa fortsatt visa motståndskraft har investerarnas fokus i allt högre grad riktats mot stigande långräntor, offentliga budgetunderskott och geopolitiska risker. AI-sektorn hamnade i rampljuset efter att frågetecken väckts kring finansieringen av de mycket stora investeringar som planeras framöver. Situationen i Mellanöstern har varit föränderlig men trots återkommande störningar har leveranser från regionen kunnat upprätthållas i större utsträckning än förväntat. Trots detta steg såväl olje- som gaspriser till nya rekordnivåer under månaden. De högre energipriserna påverkar både inflationen här och nu och inflationsförväntningarna vilket ökar pressen på centralbankerna att höja sina styrräntor.  

Utvecklingen för de långa obligationsräntorna har varit i stort fokus och vi har fått se nya högsta noteringar för de långa räntorna. Kombinationen av stark konjunktur, stora offentliga och privata finansieringsbehov samt högre energipriser har bidragit till att investerare kräver högre riskpremier för att äga långa statsobligationer.  Mot slutet av månaden föll dock räntorna tillbaka som en konsekvens av en tillgångsrotation in i säkrare tillgångsslag. Frankrike har hamnat i rampljuset då landets höga statsskuld, stora budgetunderskott och omfattande demonstrationer och gatuprotester fått investerarna att dra öronen åt sig. Skillnaden mellan franska och tyska statsobligationsräntor har stigit till nivåer som inte setts sedan eurokrisen, vilket illustrerar hur finanspolitiken åter blivit en viktig faktor för ränteutvecklingen.   

Den amerikanska centralbanken Fed lämnade som förväntat sin styrränta oförändrad och som vanligt var det kommentarerna i anslutning till mötet som tilldrog sig mest intresse. Då Fed-chefen, Kevin Warsh inte gav några tydliga signaler om att en höjning är nära förestående sjönk de korta marknadsräntorna. ECB valde att inte göra någon förändring av sina styrräntor och signalerna från ECB-chefen Christine Lagarde, som meddelade att hon lämnar sin post i februari, tolkades som något duvaktiga. Riksbanken förväntas höja styrräntan från 1,75 till 2,00 procent vid sitt möte den 4 november, vilket skulle vara den första höjningen sedan september 2023.  

I kreditmarknaden var utvecklingen fortsatt svag även om en viss återhämtning skedde under slutet av månaden. Kombinationen av stigande räntor och frågetecken kring lån utgivna av företag inom AI-sektorn fortsatte tynga såväl de internationella som nordiska marknaderna. Ur ett nordiskt perspektiv var det främst en svag utveckling för obligationer utgivna av olika datacenterbolag som påverkade negativt. Det är dock värt att understryka att det handlar om en attitydförändring inom investerarkollektivet snarare än att företagen har uppvisat några problem. Företagens rapporter för det tredje kvartalet har bjudit på ett varierat utfall även om den övergripande bilden är att resultaten fortsätter att utvecklas förhållandevis väl. Investerarnas inställning har dock skiftat och negativa resultatavvikelser har i de flesta fall lett till fallande kurser.   

Kredithanteringsbolaget Intrum lämnade en svag rapport vilket fick kurserna på bolagets obligationer att falla. Efter att bolaget genomförde en rekonstruktion 2025 trodde de flesta att företaget lämnat sina problem bakom sig. Nu kom de förhoppningarna på skam och det börjar pratas om att en ny rekonstruktion kan vara nödvändig. Turbulensen kring Heimstaden Bostad fortsatte efter att politiker i Berlin lagt fram ett förslag om att föra över stora privata bostadsbestånd till offentlig ägo mot en ersättning som understiger marknadsvärdet. Sannolikheten för att ett sådant här förslag skall kunna genomföras bedöms vara låg men nyheten bidrog till att sätta press på bolagets obligationer. Bolagets VD, Christian Fladeland, meddelade att företaget inte avser allokera mer kapital till den tyska verksamheten så länge förslaget ligger kvar. Företagets rapport för det tredje kvartalet som publicerades i slutet av månaden var stark och fick obligationskurserna att återhämta sig något.   

Simplicity Företagsobligationer och Simplicity High Yield sjönk med 0,28 % respektive 0,56 % under oktober medan Simplicity Global Corporate Bond gick ned med 0,01 %. Bland de negativa bidragsgivarna kan nämnas Intrum, Heimstaden AB och Heimstaden Bostad samt datacenterbolagen, Bulk Infrastructure, Conapto, Eko Datacenter och Polar Datacenter. Simplicity Likviditet steg med 0,14 %. Se nedanstående tabell för aktuella avkastningssiffror och nyckeltal. 

Från och med denna månad redovisar vi även utvecklingen för de räntefonder vi förvärvade den 30 september av Norron, Simplicity SICAV Nordic Sustainable Corporate Bond samt Simplicity SICAV Premium. Om ni är intresserade av att veta mer om de nya fonderna får ni gärna höra av er till oss på Simplicity.

Simplicity Likviditet +0,14 %
Simplicity Företagsobligationer -0,28 %
Simplicity Global Corporate Bond -0,01 %
Simplicity High Yield -0,56 %
Simplicity SICAV Nordic Sustainable Corporate Bond +0,18 %
Simplicity SICAV Premium -0,48 %