Förvaltarkommentar

Februari blev en mycket turbulent månad som i hög utsträckning präglades av den tragiska händelseutvecklingen i Ukraina som eskalerade i och med den ryska invasionen den 24 februari. Omvärlden bemötte aktionen med bestörtning och västländerna svarade omgående genom att bistå Ukraina med såväl humanitärt stöd som militär materiel. Därtill infördes en lång rad mycket omfattande sanktioner mot Ryssland som bland annat innefattar begränsningar av ryska bankers tillgång till betalningssystemet Swift, flygförbud för ryska flygplan i europeiskt luftrum och frysning av den ryska centralbankens och enskilda medborgares tillgångar i väst. Många företag valde att stoppa sina leveranser till Ryssland och oljebolaget BP, meddelade att de har för avsikt att sälja sin andel i det ryska energibolaget, Rosneft. Marknaden reagerade som förväntat mycket kraftigt på krigsutbrottet och energipriserna steg samtidigt som börser och andra risktillgångar sjönk kraftigt. En tydlig flykt till säkrare tillgångar märktes även i valutamarknaden där bland annat den amerikanska dollarn och schweizerfrancen steg, medan mindre valutor som den svenska kronan försvagades. 

Under månaden publicerades inflationsstatistik som påvisade ett fortsatt högt pristryck i flera ekonomier runt om i världen under januari. Även om energipriser fortfarande stod för en stor del av uppgången är det uppenbart att priserna på andra varor och tjänster också har stigit mer än vad som tidigare förväntats. Detta sätter press på centralbankerna att agera och marknaderna diskonterar för närvarande höjningar av styrräntorna i både USA och Europa. Protokollet från den amerikanska centralbankens möte i januari bekräftade bilden om att det kommer en räntehöjning i mars, men ett antal återhållsamma kommentarer från ett antal ledamöter gjorde att sannolikheten för en höjning med 50 punkter minskade något. ECB lämnade sin styrränta oförändrad men vid presskonferensen efter beskedet ville ECB-chefen, Christine Lagarde, inte upprepa budskapet från i december om att en höjning under 2022 är osannolik. Detta fick de europeiska räntorna att stiga kraftigt.

I Sverige verkar Riksbanken att gå sin egen väg då de lämnade reporäntan oförändrad och meddelade att de räknar med att den första räntehöjningen inte sker förrän under andra halvåret 2024. Skälet är att inflationstrycket i Sverige bedöms vara lägre än i andra ekonomier, rensat för energipriser. De flesta bedömare räknar dock med att Riksbanken agerar tidigare än vad de själva prognostiserar just nu. Även om det finns goda skäl för många centralbanker att höja sina styrräntor måste man dock ta hänsyn till det svåra geopolitiska läget som kan medföra att centralbankerna väljer att gå försiktigare fram med sina räntehöjningar. 

Kreditmarknaden påverkades negativt av det försvagade risksentimentet, vilket ledde till stigande kreditspreadar och sjunkande obligationspriser. Nedgångarna var störst i företag med stor exponering mot Ryssland. Ingen av Simplicitys fonder har några ryska innehav och de flesta bolag i portföljen har också begränsad närvaro i den ryska marknaden. Det försämrade risksentimentet påverkade dock efterställda obligationer, utgivna av banker och andra finansiella företag, vilket tyngde utvecklingen i våra fonder. Denna typ av obligationer har hög likviditet vilket är en av förklararingarna till att de ofta rör sig mer än marknaden, i både upp och nedgång.  

Företagens resultat utvecklas fortsatt väl, vilket bekräftades av de många rapporter som publicerades under februari. Primärmarknadsaktiviteten gick på halvfart då många bolag fortfarande befunnit sig i tysta perioder inför sina rapporter och därmed inte kunnat ge ut nya obligationer. I slutet av månaden avstannade aktiviteten på grund av den stora osäkerheten i marknaden. 

Samtliga fonder hade en svag utveckling och Simplicity Likviditet gick ned med 0,27% medan Simplicity Företagsobligationer, Simplicity Global Corporate Bond och Simplicity High Yield sjönk med 2,02%, 2,57% samt 2,13%. Omsättningen i andrahandsmarknaden var hög då många investerare valde att minska sin risk genom att sälja företagsobligationer. Yielderna steg markant i samtliga våra fonder som ett resultat av de högre kreditspreadarna.