Förvaltarkommentar

Det gamla talesättet som, fritt översatt, säger att ”Fed höjer räntan tills något går sönder” visade sig stämma även denna gång. Det blev dock inte, som många trodde, den amerikanska arbetsmarknaden som knäcktes utan den amerikanska nischbanken Silicon Valley Bank som gick under på grund av de högre räntorna. Bankens kontoinlåning har till stor del bestått av insättningar från ett antal stora kunder inom tekniksektorn och dessa medel har i sin tur placerats i amerikanska statsobligationer. När företagen valde att ta ut sina pengar tvingades Silicon Valley Bank sälja av sina innehav i statspapper med stor förlust. Detta ledde till ett kraftigt negativt resultat som i sin tur föranledde dem att annonsera att de hade för avsikt att göra nyemission. Denna information togs inte emot positivt av bankens kunder som valde att ta ut ännu mer pengar från sina konton och till slut blev tillståndet ohållbart och banken gick i konkurs. Det skall tilläggas att bankens riskkontroll varit obefintlig, vilket är en av förklaringarna till varför problemen uppstod. Då Silicon Valley Bank var en liten bank stod den inte heller under samma tillsyn som de amerikanska storbankerna. Hade tillsynen varit mer omfattande hade sannolikt situationen kunnat undvikas. För att inte skapa panik, agerade amerikanska myndigheter snabbt och meddelade att de kommer att garantera alla insättares pengar vilket även innefattar de medel som inte omfattas av den statliga insättningsgarantin. Skadan var dock redan skedd och detta skapade stor turbulens i marknaden. 

Efter en kort period med lite lugnare utveckling spred sig därefter oron till Europa där allas blickar kom att riktas mot den schweiziska storbanken Credit Suisse. Efter några turbulenta dagar kulminerade allt i en lösning som innebär att UBS köper Credit Suisse. Som ett led i uppgörelsen skrevs dock vissa typer av obligationer, så kallade AT1:or ned till noll vilket skapade stora nedgångar i bankobligationer.

Om man vill läsa mer om vad som hänt i banksektorn hänvisar vi till den extra marknadskommentar som vi skickade ut den 20 mars: 

https://www.simplicity.se/news-sv/lagesrapport-20230320/

Mot bakgrund av det som hände i den finansiella sektorn hamnade mycket av det övriga nyhetsflödet i skymundan. Det kan dock konstateras att inflationstrycket fortsätter vara högt runt om i världen och centralbankerna brottas nu med en hög inflation å enda sidan och den finansiella stabiliteten å andra sidan. Den amerikanska centralbanken Fed, höjde förvisso styrräntan med 25 punkter vid sitt möte i mars, men marknadernas prissättning indikerar att man nu diskonterar en lägre räntetopp, färre återstående höjningar och att sänkningarna kommer tidigare. Centralbankerna har redan infört vissa stimulanser genom de åtgärder som gjorts för att upprätthålla likviditeten i banksystemet. I Sverige visade statistik från SCB att hushållens lånetillväxt fortsätter att falla, samtidigt som den genomsnittliga rörliga räntan nu är på den högsta nivån sedan 2012. Finansinspektionens bolånerapport underströk denna bild genom att visa att den andel av hushållens disponibelinkomster som går till räntor och amorteringar har stigit med fem procentenheter till 18 procent under 2022, för nya bolånetagare. Sammantaget så är det stor press på hushållen för närvarande och utsikterna för den privata konsumtionen ser därmed inte särskilt positiva ut.

Kreditmarknaderna präglades av bankturbulensen som skapade stora negativa, initiala reaktioner för de flesta bankobligationer. Situationen lugnade dock ned sig och efterhand dök det upp köpintressen i de bolag som bedöms ha hög kvalitet och låg risk, som till exempel de nordiska bankerna. I en andra våg av spekulationer om vilka ytterligare europeiska banker som kan ha problem gick såväl aktie- som obligationskurserna i Deutsche Bank ned kraftigt. Efter att ett antal politiker, däribland Tysklands förbundskansler, Olaf Scholz, uttalat sig och bekräftat att såväl Deutsche Bank som resten av banksystemet är starkt, avtog dock oron och marknaden återhämtade sig. Företaget Solis som utvecklar och driver solcellsparker i Europa meddelade att de har brutit mot ett antal av sina obligationsvillkor, vilket fick kursen på bolagets obligationer att sjunka. Även om en uppgörelse så småningom kunde träffas med obligationsinnehavarna, påverkades våra fonder negativt av utvecklingen i Solis. Aktiviteten i primärmarknaden var god under inledningen av mars, därefter mattades den av i takt med att volatiliteten ökade. Vi deltog bland annat i emissioner i Telia, Tryg Forsikring, Securitas och Hoist Finance. 

Fonderna hade lite blandad utveckling där Simplicity Likviditet steg med 0,19% medan Simplicity Företagsobligationer, Simplicity Global Corporate Bond och Simplicity High Yield gick ned med 1,07%, 1,72% respektive 1,47%. Nedgångarna förklaras i huvudsak av det sämre sentimentet i banksektorn. Yielderna i samtliga fonder är fortfarande på höga nivåer.